måndag 20 juli 2009

När blev det så uppenbart,
nästan löjligt självklart?
Att något så enkelt som att kunna ha dig här,
ligga bredvid och veta att 'jag är kär'.
Hur ska man berätta, om någonting som inga ord kan förklara.
Jag kan börja med, att dina ögon är kristaller dom lyser så klara.
Dina händer vill jag ha, så nära mina som det går.
Jag vill kunna kalla dig min, om jag får.
Jag vill ligga nära dig, och känna dina hjärtslag.
Bara veta att du finns här, och höra dina andetag.
Det kanske låter som en lögn, men du är allting för mig.
Du kanske aldrig riktigt kommer att förstå det, men jag älskar dig.

---------------

2 Månader, awesome <3
vilken jävla slump att vi träffades egentligen.
men jag älskar dig, det vet du <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar